80-talshits.se – startsida
Startida - Om 80-talshits.se
Intro - Om 80-talshits.se
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1987
1989
Topplistor - 80-talshits.se
Arkiv

Svenska one hit wonders på 80-talet
– Tio-i-topp

2014-08-31

Låtarna har fått evigt liv, men artisterna blev kortlivade. Här är vår lista över 80-talets mest minnesvärda svenska one hit wonders.
10.
"Nevermore" (1985)
+1
+1: Nevermore
Bandet som senare blev +1 hette från början Glas och upptäcktes av "Moviestar"-Harpo när de medverkade i P3:s Onsdagsbiten. Det var också Harpo som producerade Stockholms-kvintettens synth-funkiga debutsingel "Nevermore". Som i många fall under senare delen av 80-talet hade +1 Tracks att tacka för succén. När "Nevermore" i maj 1985 placerade sig högst upp på Trackslistan, före både Duran Duran och Depeche Mode, blev den historisk som första svenska etta på listan. Framgången i Tracks blev starten på en kort och intensiv raket-karriär för bandet. Förutom folkparksturné och obligatoriska reportage i OKEJ och Frida, nådde de även en smått sensationell placering på Billboards danslista. Det blev dock bara ett album för +1. Två av medlemmarna – Thoth (alias Göran Borgman) och Magnus Wahl – återfanns senare i bandet Walk on water.

 

9.
"Jimmy Dean" (1989)
Troll
Troll: Jimmy Dean

Sju tjejkompisar från en och samma klass i Norslundsskolan i Falun bildade 1985 ett band med gimmick att se ut som troll. När de några år senare upptäcktes av Ola Håkansson på Sonet, var de spretiga frisyrerna, svansarna och tandgluggarna ett minne blott. Bandnamnet behölls dock när de gick från spelningar på den lokala fritidsgården till att bli rikskändisar med förstaplats på både Trackslistan och svenska singeltoppen. Norell-Oson-Bard skrev låten om "the boy next door" som under de sista skälvande månaderna på 80-talet blev en brakande one hit wonder för den färgglada septetten. Någon uppföljande hit blev det dock aldrig, och två album och en handfull singlar senare valde gruppen att ge upp karriären. Ingen av medlemmarna fortsatte med musiken.

 
8.
"Tomten, jag vill ha en riktig jul" (1982)
Busungarna

Busungarna: Tomten, jag vill ha en riktig jul

En av de första som i november 1982 fick höra Kenneth Fridéns enkla porta-demo av det som med tiden blivit en av landets mest populära jullåtar, var Tomas Ledin. Med sin dokumenterade hit-känsla insåg Ledin omedelbart låtens potential, dock saknade han en lämplig artist för den "snälla" texten. Tillsammans med Rutger Gunnarsson (ABBA-basisten) föddes idén att spela in låten med Rutgers son Rickard (då sex år gammal) och hans kompisar. Sagt och gjort – den unga kvartetten döptes till Busungarna och låten blev årets julhit 1982. Kenneth Fridén skrev fler Busungar-låtar, men mer än ett album ("Tjena, vi är busungarna", 1984) blev det inte, och Busungarna gjorde endast ett "live-framträdande" – i SVT:s Nöjesmaskinen. Låten lever dock vidare, dels i julsamlingsskivor, dels i återkommande covers. Tjejduon Peaches fick en hit med sin version 2002, och Måns Zelmerlöw sjunger den i storbandsjazzig version på sin julskiva från 2011.
 
7.
"Köppäbävisan (eller Fån't ja en körv...)" (1980)
Bengt Pegefelt
Bengt Pegefelt: Köppäbävisan (eller Fån't ja en körv...)

"Hä va ättemidda uti Köppäbä, å ja va hännä å dännä..." Den klassiska dalmåls-dängan började som en lek på Forssaängskolan i Borlänge och slutade med över 100.000 sålda singlar och folkparksturné. Efter att musikläraren Bengt Pegefelt tillsammans med tio av sina elever spelat Köppäbävisan i lokalradion blev suget efter låten omedelbar och omättlig. Singlarna – som Pegefelt inledningsvis finansierade själv – sålde slut i rasande takt, hela Sverige gnolade "fån't ja en körv..." och lagom till sommaren låg låten etta på både Svensktoppen och svenska singeltoppen (i två respektive sex veckor). Årets sommarplåga 1981, och än idag ett återkommande inslag i diverse allsångssammanhang. Till alla de som frågade efter en uppföljare svarade Pegefelt lakoniskt: "Världen är full av dåliga uppföljare".

 
6.
"Som sommaren" (1984)
Danielsson & Pekkanini
Danielsson & Pekkanini: Som sommaren
Innan de blev en duo hade Gunnar Danielsson & Pekka Lunde ett gemensamt förflutet i 70-talsbanden Risken finns och Ensamma hjärtan. Som Danielsson & Pekkanini blev de i början av 80-talet ett återkommande inslag i SVT:s musikprogram Guldslipsen, där Danielsson även fungerade som programledare. Sommaren '84 nynnade hela Sverige på "en svårbegriplig text med en lättrallad refräng". Danielssons uttryckslösa röst, treackordsföljden som är som gjord för den första gitarrlektionen, det naivistiskt hemsnickrade omslaget – allt är del av låtens oemotståndliga och tidlösa charm. Både Danielsson och Lunde är fortfarande aktiva, dock långt ifrån alla topplistesammanhang. Lunde komponerar för teaterscenen, men visade också upp sina färdigheter på instrumentet theremin i Talang 2010. Danielsson är i snäva kretsar alltjämt känd som oförtruten bohem, trubadur och konstnär.
 
5.
"Ingen kan älska som vi" (1988)
Grace
Grace: Ingen kan älska som vi
Ingen svensk filmare har blivit så kritiker-sågad som Staffan Hildebrand. I samband med sin tredje långfilm – "Ingen kan älska som vi" – kallades Hildebrand bland annat "obegåvad klantskalle" (Jan Aghed), och filmen för ett "ofrivilligt komiskt pekoral" (Jurgen Schildt). Jan Aghed tyckte dessutom att filmmusiken var den "faddaste av svensktoppssmörja". Recensenternas påhopp betydde dock inget för publikintresset. Tusentals ungdomar såg förhandsvisningen på Fryshuset i Stockholm, Izabella Scorupco fick sitt genombrott som skådespelare, och ledmotivet till filmen blev en jättehit. Chris Lancelots fantastiska röst i kombination med den mäktiga produktionen skapade en känslostormande svensk ballad-klassiker, och en långkörare på både Tracks och Svensktoppen. Grace blev ett kortlivat band, men Lancelot (egentligen Krister Linder) fortsatte som sångare i Dive m fl band. Låten har gjorts i ett flertal cover-versioner, bl a av Erik Linder och Jessica Andersson. Ingen har dock kommit i närheten av originalet.
 
4.
"Hallå hela pressen!" (1982)
Chattanooga
Chattanooga: Hallå hela pressen

Det var Melodifestivalen 1982 som gjorde systrarna Kempff från Halmstad till stjärnor över en natt. "Hallå hela pressen!" kom visserligen 'bara' på en fjärde plats, men redan på måndagen efter tävlingen uppträdde Chattanooga i SVT:s Måndagsbörsen. Ytterligare några veckor därefter låg låten på en tredje plats på Svensktoppen. Innan det stora genombrottet hade systratrion sjungit på gator och torg som ett sätt att finansiera sina resor i Europa. Vid ett tillfälle i Köpenhamn blev hela Ströget igenproppat av entusiastiska åhörare. Det var då trion bestämde sig för att försöka få skivkontrakt. Systrarnas intresse för schlager-världen svalnade dock snart efter succén. Två av dem (Mia och Clara) bildade hårdrocksbandet Yeah Bop Station, som dock aldrig fick skivkontrakt. När Robert Aschberg i början av 90-talet fick sin egen show i TV3 – "Ikväll: Robert Aschberg" – återförenades systrarna, då i ett sju kvinnor starkt husband. Bandet ville kalla sig Fittstimmet, men det fick de inte för Aschberg. Det blev Stig Malms septett istället.

 
3.
"Rytmen av ett regn" (1987)
Milla's mirakel
Millas Mirakel: Rytmen av ett regn
Morgan Hjalmarsson och Camilla Andersson var musikläraren och eleven som började komponera låtar tillsammans. EMI fastnade för demon och debutalbumet producerades av Niklas Strömstedt. "Rytmen av ett regn" släpptes i april '87 och i mitten av juli låg den etta på Sommartoppen. Från mitten av september och fem veckor framåt låg den sedan etta också på Svensktoppen. "Rytmen av ett regn" är sommar-hiten som upprepar orden 'regnig natt' om och om igen. Som ett mantra och en besvärjelse. Kanske är det den trotsigt livsbejakande texten i kombination med den höga pulsen (147 taktslag per minut) som gjort låten så sällsynt livskraftig. På frågan varför låten blev så stor, har Camilla Andersson svarat: "Det regnade som fan den sommaren plus att det är en förbaskat bra låt". Så sent som i augusti 2013 framförde Andersson sin one hit wonder i SVT:s Sommarkväll.
 
2.
"Två av oss" (1981)
X-Models
X-Models: Två av oss
På 70- talet jobbade Efva Attling som ung fotomodell hos legendariska agenturen Ford Models. Idag är hon internationellt hyllad formgivare och smyckesdesigner med både Madonna och Meryl Streep som kunder. Däremellan satte hon ett outplånligt spår i den svenska pop-historien. "Två av oss" (som Attling komponerade) är en av det tidiga 80-talets mest klassiska ballader, och för alla som är födda i det sena 60-talet är den för alltid förknippad med tryckaren på skoldansen eller discot. Inte för inte finns den med på soundtracket till Herngren/Holms återträffsfilm "Klassfesten", där det tidiga 80-talet återkallas. List-facit blev 10 veckor på Svensktoppen och 22 veckor på svenska singeltoppen under '81-'82. Efter X-Models två album fortsatte Attling som solo-artist, dock utan nya listframgångar.
 
1.
"Ooa hela natten" (1981)
Attack
Attack: Ooa hela natten
Finns det någon som var ung på 80-talet som inte kan refrängen? Bandnamnet är kanske inte lika självklart att komma ihåg. Attack bestod bland andra av Rosa Körberg (lillasyster till Tommy) och färgstarke "Doktor" Åke Eriksson på trummor. Bandet gav ut tre album. Det blev dock bara en hit. Den blev desto större. I rena ivern gavs den även ut i engelskspråkig version – "Ooin' in the moonlight". Ett drygt decennium senare släpptes en ny remix. Också då blev det en hit. Många är artisterna som känt sig manade att ooa sina versioner av refrängen, från M.A. Numminen till Panetoz till Sean Banan. Bandet själva har sagt: "Ooa kan väl betyda vad som helst. Från början hade vi ett annat ord, men det kan ni nog inte trycka i tidningen". 80-talets mest slitstarka one hit wonder, och ett stående inslag på alla dansgolv med 80-talstema. Attack spelar den gärna fortfarande, och nostalgiturnerade så sent som 2012.

 

One hit wonders 80-talet
– Playlist