80-talshits.se – startsida
Startida - Om 80-talshits.se
Intro - Om 80-talshits.se
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1987
1989
Topplistor - 80-talshits.se
Arkiv

80-talets tio bästa svenska debutalbum

Här är artisterna från 80-talet som lyckades bäst med sina förstlingsverk.

 

10.
"En människa" (1984)
Freda'
Freda': En människa

Ett debutalbum med sånger om att vara naken och rädd, om en piccolaflöjt inspirerad av Gud, och om att den smalaste vägen leder till himlen. Det var inte helt lätt att lansera i ett sekulariserat 80-talssverige. "En människa" gavs ut på Cantio Records – dåtidens viktigaste skivbolag för kristen musik – och Freda' stämplades snabbt som det 'kristna' rockbandet från småländska landsbygden.

Det publika och mediala genombrottet lät också vänta på sig, men det hindrar inte att "En människa" är ett unikt och alldeles strålande debutalbum, fyllt av säregna sånger. Förutom ovan nämnda "Naken och rädd", "Piccolaflöjt" och "Utan logik", utmärker sig bland annat den gäckande "Kasperdockor" och den vaggvise-lika "Nu regnar det". Titelspåret står sig dessutom fortfarande som en av bandets starkaste sånger. Genom allt strömmar den andlighet, existentialism och det vemod som med tiden blivit bandets alldeles egna signum.

Några år efter debuten vann Freda' både framgång och bred publik med singeln "Vindarna" och albumet "Välkommen Hero".

 
9.
"Fantasi" (1981)
Freestyle
Freestyle: Fantasi (album)

Freestyle var inledningsvis kontrakterade av Bert Karlssons bolag Mariann, där de släppte två singlar på engelska. När Bert Karlsson vid ett tillfälle bokade av bandets inspelningstid till förmån för TV-stjärnan Duane Loken (alias Vargtass) som då skulle lanseras i Sverige, blev Sandelin, Ekman & Co så uppretade att de bröt kontraktet. Kvintetten värvades istället av Sanji Tandan till den mindre etiketten SOS. Förlusten av Freestyle är troligen Bert Karlssons största kontraktmisstag. När bandet väl bytt språk till svenska skrev de en av 80-talets bäst säljande svenska singlar – "Vill ha dej" såldes i över 300 000 exemplar. Debutalbumet låg etta på Sverigetoppen i 8 veckor och stannade på listan i drygt ett halvår. 

Musikaliskt var Freestyles synthbaserade pop i perfekt samklang med tiden. Ekman/Sandelin/Hagleitner/Uddberg hade dessutom en enastående känsla för hooks och medryckande refränger. Men kanske var äktheten och tilltalet den viktigaste framgångsfaktorn. Som frustrerade och sexuellt trånande ynglingar som gick igenom allt det de sjöng om, stod Freestyle i direktkontakt med sina unga lyssnare. Att som tonåring lyssna på Freestyle var att få ett soundtrack till det sexuella uppvaknandet och den första pirrande förälskelsen. Och det är ett soundtrack som blivit klassiskt. "Nära dej", "Vill ha dej", "Rider omkring" och "Fantasi" är svenska evergreens i genren tonårspop, och fortfarande svåröverträffade i sin art.

 

8.
"Docent Död" (1980)
Docent Död
Docent Död (debutalbum)

Efter en uppmärksammad och självfinansierad första singel ("Sven Jerrings röst"/"Klockan ett") kontrakterades Docent Död av Sonet. Bandet lanserades med en självbetitlad Mini-LP i det kortlivade formatet Medium Play (6 låtar på en 45 varvare). Mini-LPn sålde slut i rekordfart och strax därefter spelades debutalbumet in. "Solglasögon", "Bensin i blodet" och "Stå på benen" följde med från 45-varvaren, och flankerades av likaledes oemotståndliga och underfundiga pop-pärlor som "Krig och kärlek" (ducka och skjut, älska och njut), "Coca Cola" (tusentals människor som gråter, de behöver Coca Coca cola) och "Popmusik" (jag tar mitt liv med popmusik).

Mats Olofsson, Zebo Hillborg, Joppe Pihlgren, Kricke Pihlgren och Larry Lövgren – kvintetten som då utgjorde Docent Död – fick blott 30 timmar av Sonet för att spela in sin debut. Tidsbristen märks i den iver och explosivitet som går som en röd tråd genom låtarna. Producenten Ulf Wahlberg hade fullt sjå att försöka få bandet att inte öka takten, och Joppe Pihlgren lär ha myntat uttrycket Hastigheten är kärlekens moder i samband med inspelningen.

Efter debuten genomgick bandet diverse medlemsbyten, samtidigt som namnet byttes till Docenterna. Under hela 80-talet behöll de sin status som ett av de mest infallsrika och säregna svenska pop-banden.

 

7.
"Lustans Lakejer" (1981)
Lustans Lakejer
Lustans Lakejer: Lustans Lakejer

1980 var året för Ebba Gröns cover-klassiker "Staten och kapitalet", den svenska punkens sista och kanske största höjdpunkt. Samma år hade ABBA sin sista stora hit med "The winner takes it all". Mitt emellan dessa två ytterligheter – och som det tydligaste uttrycket för ett paradigmskifte i svensk popmusik – skivdebuterade Lustans Lakejer med singeln "Kärlekens nöjen".

Med musikaliska influenser från Television och Joy Division, och med stilen hämtad från bl a David Bowie och Roxy Music, plöjde den brådmogna Åkersberga-kvartetten upp en ny fåra i svenskt musikliv, som landets första new romantic-band. Det självbetitlade debutalbumet inleddes med den trendsättande "Begärets dunkla mål". En låt som Johan Kinde skrev som 16-åring, men där blicken och tonfallet hos berättarjaget tillhör någon som redan sett och upplevt allt om flärd, lyx och njutning. Med stiliserad estetik och teatrala gester målade Lustans Lakejer upp en främmande och lockande värld, långt från det glåmigt svenska. Förunderligt nog fick de det att låta självklart och övertygande.

Lustans Lakejer fortsatte att utveckla sina sånger om äventyr och dekadens i exotiska miljöer, och blev – sin förhållandevis korta karriär till trots – ett av 80-talets mest inflytelserika pop-band.

 
6.
"In the air tonight" (1987)
Union Carbide Productions
Union Carbide Productions: In the air tonight

När "In the air tonight" släpptes våren 1987 gick den på tvärs med allt som producerades i Sverige vid denna tid. Albumet var som en högljudd och oregerlig alien från en annan audiosfär. Furiös och avgrundsvrålande, men samtidigt svängig, oförutsägbar och experimentell. Union Carbide Productions var bandet som gjorde allt rätt vid fel tidpunkt. På hemmaplan ratades albumet av både publik och kritiker (som en skrikande bebis ingen ville kännas vid, som Ebbot Lundberg uttryckt det). Det hjälpte knappast att bandet odlade en image som bortskämda rikemansungar med C i uppförande, som dessutom hade ett synnerligen okonventionellt och vildsint sätt att spela live. Konserterna var ofta kaotiska och smått surrealistiska, med Ebbot Lundberg som färgstark och fysisk urkraft, ofta iklädd kaftan, om han alls hade några kläder.

I termer av hårdrock handlade 80-talet om glam-metal, "pudel-rock" och speed-metal. "In the air tonight" var väsenskilt från allt detta. Rötterna låg snarare i 60- och 70-talet, i amerikansk hardcore, Stooges och MC5. Som exportvara till USA gick albumet också betydligt bättre. Där blev göteborgarnas mullrande rock 'n' roll en viktig inspirationskälla till den spirande grunge-rörelsen.

 
5.
"Ratata" (1982)
Ratata
Ratata: Ratata, debutalbum

En monofonisk synth, stilsäker formgivning, och en av landets mesta och bästa poplyriker i vardande. Där är huvudingredienserna i Ratatas självbetitlade debutalbum. Den begränsade instrumentala utrustningen gav albumet dess speciella ljudbild. Formen stod företrädesvis Johan Kling och Anders Skog för. Lyriken var Mauro Scoccos. Debutsingeln "För varje dag" är en romantisk och djupt vemodig ballad om kärlekens omöjlighet. Scocco sjöng in den som 18-åring. I retrospekt  ter den sig som en typisk Scocco-låt. "Från en annan värld", "Vår sista natt" och "Varenda minut, varenda sekund" är andra exempel från debutalbumet med samma anslag och tematik.

Musikaliskt märks influenser från både 70-talsdisco och svensk och italiensk schlager ("Una vita con te" är inspelad i den italienska badorten Civitanova Marche där Mauro Scocco har sina rötter). Den stilrena förpackningen härrör från Beckmans designhögskola där Scocco och Anders Skog var elever. Ratatas debut sägs ha varit lika mycket ett Beckmans-projekt som en seriös ansats till musikkarriär. Resultatet blev hur som helst en svensk synthpop-klassiker.

Ratata blev sedermera en duo bestående av Scocco och Johan Ekelund, och i den konstellationen ett av 80-talets viktigaste popband.

 
4.
"Orup" (1988)
Orup
Orup: Orup, debutalbum

Vid tiden för genombrottet 1987-88 var Orup långt ifrån någon nybörjare. Han hade spelat i olika band sedan mitten av 70-talet, bland annat i det new wave-inspirerade Ubangi. Med det självbetitlade debutalbumet tog han det definitiva steget från en undanskymd tillvaro på Stockholms rockklubbar, till folkparker och Sveriges alla topplistor. Anders Glenmarks stilsäkra produktion splade en viktig roll i succén, men Orup fick också draghjälp av turnén Rock runt riket, där han agerade förband till Eva Dahlgren, Roxette och Ratata. Framför allt hittade Orup ett eget uttryck i svenskt musikliv. Hans fantasifulla pop var inte dansband eller schlager, men inte heller alternativ pop-musik i periferin. Den var någonstans mitt emellan.

Albumet gavs ut i januari 1988 och belägrade förstaplatsen på Sverigetopplistan i hela 14 veckor. Lika länge låg "Jag blir hellre jagad av vargar" på singellistan. Den sistnämnda blev även en långkörare på Svensktoppen. Tillsammans med "Stanna hos dig", "Är du redo", "Min mor sa till mej" och "Från Djursholm till Danvikstull" har de blivit del av en svensk pop-kanon.

I maj 2010 spelade Orup sitt debutalbum i sin helhet live på Debaser Medis i Stockholm. Samtliga hits från debuten ingick också i setlisten till Orups kritikerrosade nostalgi-show på Hamburger Börs hösten-våren 2014-15.
 
3.
"Raw like sushi" (1989)
Neneh Cherry
Neneh Cherry: Raw like sushi

Musikaliskt är "Raw like sushi" ett av de mest framgångsrika exemplen på det experimenterade med ljud och genrer som växte fram under senare delen av 80-talet. "Buffalo Stance" var den perfekta cross-over hiten med sin nydanande blandning av hip-hop, soul och clubdisco (inklusive samplingar från bland annat Malcolm McLarens tidiga rap-hit "Buffalo Gals"), men hela albumet är en lång uppvisning i liknande genreöverskridande övningar. "Manchild", "Inna City Mama" och "Heart" är bara några exempel.

Den street-smarta produktionen var förvisso en viktig del, men nyckeln till framgången bestod lika mycket i Neneh Cherrys feministiskt utmanande och självsäkra attityd. I uttryck och artisteri var hon som 24-åring häpnadsväckande färdigutvecklad. I know where I'm goin' and where I'm comin' from. So here i come, som det låter i "Here I come". Det klassiska framträdandet med "Buffalo Stance" i Top of the Pops i december '88 säger allt om hur Neneh Cherry bröt mot konventionerna. Höggravid, med kort kjol, genomskinlig top och utmanande koreografi, skapade hon både smärre moralpanik och högljudd upphetsning bland  TV-tittare och studiopublik.

Fram till 1989 hade den svenska hip-hopen befunnit sig i den populärkulturella periferin. Med Neneh Cherry tog den klivet in på dansgolv och topplistor, både i Sverige och utomlands."Buffalo Stance" nådde inte bara förstaplatsen på svenska singellistan, utan även en tredjeplats på topplistorna i både Storbritannien och USA. När "Raw Like Sushi" släpptes ett par månader senare såldes den i över två miljoner exemplar.

 
2.
"Gyllene Tider" (1980)
Gyllene Tider
Gyllene Tider: Gyllene Tider

När Gyllene Tider LP-debuterade var Per Gessle 21 år. Då hade han samlat låtar i sitt huvud sedan 14-årsåldern. Eftersom han inte spelade något instrument var det först när han mötte Mats Persson som låtarna förlöstes och tog musikalisk form. Året innan debuten skickade Gessle den fem låtar långa EP:n "Gyllene Tider", även kallad 'den gula EP:n' (egenhändigt utgiven i 900 exemplar) till Kjell Andersson på EMI i Stockholm. Andersson fastnade bland annat för "Billy" och ringde upp den målmedvetne ynglingen från Harplinge.
Har ni fler starka låtar? undrade Andersson.
Ja, det har vi, hur många som helst. Och bara hits.

"Gyllene Tider" (som också släpptes på gul vinyl i begränsad upplaga) är ett album fyllt av musikaliska referenser, och lika sprängfyllt av tidlösa pop-pärlor. Flera av dem är fortfarande standards på varje Gyllene Tider-gig, förutom "Flickorna på TV2", även "Skicka ett vykort, älskling", "(Dansar inte lika bra som) sjömän" och "Billy".
 
1.
"...och stora havet" (1989)
Jakob Hellman
Jakob Hellman: ...och stora havet

Sällan har en artist med så minimal utgivning varit så inflytelserik. Jakob Hellmans knixiga och säregna pop-lyrik skapade ett nytt versmått för låttexter på svenska, samtidigt är antalet sånger han spelat in inte mer än ett dussintal. Det gör Jakob Hellman till en av landets mest mytomspunna och undanglidande artister.

Redan 1988 fick den Jokkmokks-borne trubaduren en Grammis som Årets nykomling. Då hade han bara gett ut singeln "Tåg". Året efter – med debutalbumet "...Och stora havet" i bagaget – utsågs han till Årets manlige rockartist. Det smått legendariska albumet består av ett dussin tidlösa pop-låtar om att vara ung, missförstådd och längta bort. Den chose-fria men kongeniala produktionen mejslades fram av Dan Sundquist. Albumet låg på Sverigetoppen i hela 48 veckor.

"...Och stora havet" är inte bara 80-talets bästa svenska debutalbum, det är också fortfarande Hellmans enda. Med diverse live-framträdanden har han under åren ingett förhoppningar om en uppföljare, men mer än 25 år senare väntar den svenska musikbranschen fortfarande på uppföljaren.