80-talshits.se – startsida
Startsida
Intro - Om 80-talshits.se
1980
1981
1982
1983
Musikåret 1984
1985
1986
1987
1988
1989
Fler topplistor på 80-talshits.se
Arkiv

Musikåret 1984 – Sverigetopplistan

Alphaville, Frankie Goes To Hollywood, Madonna, Prince, Cyndi Lauper, Eurythmics, Wham – listan över minnesvärda artister som slog igenom 1984 kan göras hur lång som helst. Synth-popen bredde ut sig på listan samtidigt som Kiss och Van Halen nådde framgångar med en mjukare hårdrock. Och Herrey’s vann sensationellt Eurovision-finalen.

Fem-i-topp listettor
Stevie Wonder: I just called to say I love you
Stevie Wonder: I just called to say I love you Med sin till synes oändligt långa och musikaliskt varierade karriär är Stevie Wonder en av populärmusikens allra största. Känslofyllda ballader är bara en av specialsträngarna på hans mångfacetterade lyra. Bland alla (ballad)hits är denna hans bäst säljande någonsin. I sin enkelhet har den aldrig varit en kritikerfavorit, men älskad av publik världen över – Oscarsbelönad (som del i soundtracket till The woman in red) och etta i ett 20-tal länder. Tips till den som inte kan få nog av låten: Sök upp avsnittet "A strike of wonder" ur The Cosby show, där Wonder inbjuder till ljuv duett med Claire Huxtable.

Kompositör: Stevie Wonder
Antal veckor som listetta: 10 (22 veckor totalt på topplistan)

Slade: My oh My
Slade: My oh My En stillsam pianobaserad inledning stegras till ett crescendo med svulstiga gitarrer som sedan övergår i ett mäktigt allsångsklimax. My oh My är som en mall till powerballaden och är också en av 80-talets mest kraftfulla inom genren. Videon följer samma dramaturgi och illustrerar tydligt var sången hör hemma – på stora arenor med körande publik och höjda cigarettändare. I det tidiga 70-talet var Slade ett av Englands största och mest spektakulära glamrockband. My oh My och efterföljande Run runaway innebar en andra karriärtopp som sträckte sig långt utanför hemlandets gränser.

Kompositör: Noddy Holder/Jimmy Lea
Antal veckor som listetta: 6 (20 veckor totalt på topplistan)

Alphaville: Big in Japan
Alphaville: Big in Japan Tre singelettor på sverigetoppen samma år. Den bedriften är den tyska synth-trion ensamma om. Albumet Forever Young är en milstolpe i synth-popens historia. Titelspåret och Sounds like a melody var båda stora hits. Men störst var Big in Japan. Och den fortsätter att gäcka och locka, såväl publik som andra artister. Enligt textförfattaren och sångaren Marian Gold handlar den om två älskandes längtan bort från drogträsket vid Zoo station i Berlin. Big in Japan har gjorts i ett otal cover-versioner, i alla upptänkliga genrer. Missa inte Ane Bruns avskalade och suggestiva version från 2008.

Kompositör: Bernhard Lloyd/Marian Gold/Frank Mertens
Antal veckor som listetta: 6 (16 veckor totalt på topplistan)

Nena: 99 Luftballons
Nena: 99 Luftballons Texten berättar om en oskyldig lek som urartar till ett kärnvapenkrig när militären misstar ballonger i luften för oidentifierade objekt från främmande makt. En låt färgad av kalla kriget och 80-talets kärnvapen-paranoia. Nena – liksom Alphaville – är del av Tysklands egen new wave-rörelse som både vitaliserade och kommersialiserade den tyska populärmusiken i början av 80-talet. Utanför Tyskland, inklusive sverigetoppen, förblev dock Nena en one hit wonder. De 99 ballongerna blev dock överraskande nog en hit även i USA, då förstås med engelsk text.

Kompositör: Jörn-Uwe Fahrenkrog-Petersen/Carlo Karges
Antal veckor som listetta: 6 (16 veckor totalt på topplistan)

Limahl: The Neverending story
Limahl: The neverending story Christopher Hamill, alias Limahl, satte tre starka avtryck på 80-talet: 1. Too shy, en hit med Kajagoogoo 1983. 2. solohiten Neverending story, skriven och producerad av Giorgio Moroder. 3. En banbrytande "two-tone" frisyr (som bland annat inspirerat utseendet på X-Men karaktären Longshot). Varken Kajagoogoo eller Limahl lyckades överleva sina första hits. I brist på fortsatta framgångar har Limahl försökt återvinna sin underbara men korta popidol-saga genom uppträdanden i diverse 80-talsnostalgiska sammanhang, någon gång även med originaluppsättningen av Kajagoogoo.

Kompositör: Gorgio Moroder/Keith Forsey
Antal veckor som listetta: 4 (16 veckor totalt på topplistan)

 
Övriga listettor
Laura Branigan: Self control Queen: Radio GaGa
Wham: Wake me upp before you go-go
Alphaville: Sounds like a melody
Alphaville: Forever young
Laura Branigan: Self control
Break machine: Street dance

Svenskt på listan

Det här är året då Marie Fredriksson solodebuterar. Med albumet Het vind och singeln Ännu doftar kärlek fick hon sina första listplaceringar. Framgångarna blev ännu större med efterföljande album, men debutsingeln är fortfarande en av hennes mest kända (inte minst som ett av huvudnumren på prinsess-bröllopet 2013). Agnetha Fältskog och Carola följde upp sina succér från föregående år (It’s so nice to be rich respektive Tommy loves me). Ebba Grön och sidoprojektet Rymdimperiet uppick i nya konstellationen Imperiet, som hade sin första hit med Du ska va president. Den följdes av ytterligare sex listplaceringar de kommande åren innan bandet upplöstes ’88.

Herrey's: Diggi loo Diggi leyHerrey's och Diggi Loo Diggi Ley

Liksom föregående år var '84 års stora svenska hit en schlager. Herrey's Diggi loo Diggi ley vann inte bara den svenska finalen, den blev också Sveriges andra Eurovision-vinst. Inte dåligt för en låt som först inte ens var med i den svenska uttagningen. Bert Karlsson sägs (som vanligt) ha haft ett finger med i spelet, genom att helt enkelt övertala juryn om bidragets och den då okända brödratrion Herrey's förträfflighet. Med pastellfärgade skjortor och guldskor (som egentligen var vanliga skor sprejade med guldfärg från Buttericks) dansade Sveriges första boy band in landet i ett brett leende schlagerrus som varade hela året. Braksuccén följdes av en utsåld folkparksturné, och dessutom fler hits på singellistan: Kall som is och Varje liten droppe regn.

 

Årets giganter

Prince – Purple rain

Prince: When doves cryPurple rain är inte bara ett av 80-talets stora album, det rankas ofta som ett av de största rockalbumen någonsin. Albumet – och filmen – gjorde Prince  till den superstjärna han förblev ända fram till sin död i april 2016. Prince var en gåtfull multibegåvning som också var en sällsynt kombination av kritikerfavorit och storsäljande publikmagnet. Under hela sin karriär gäckade han musikbranschen med sin artistiska och musikaliska genialitet och oförutsägbarhet. Den tungt funkiga When doves cry var först ut av singlarna från det klassiska albumet. Let’s go crazy och Purple rain följde därefter. Samtliga placerade sig på svenska singellistan, och samtliga är häpnadsväckande tidlösa.

Madonna – Like a virgin

Madonna: Like a virginMadonnas första singel Everybody från '82 var visserligen en undergroundhit på Manhattans nattklubbar, men knappast någon succé. Det var LP:n och singeln Like a virgin som skapade Madonna-kulten. Den utmanande och kontroversiella imagen (bara kombinationen av artistnamn och låttitel upprörde känslor), tog inledningsvis all uppmärksamhet. Men den glättiga ytan visade sig snart dölja ett komplext och känslofullt inre, och en mångbegåvning med total kontroll över såväl produktion som media- och publikreaktioner. Hennes ständiga närvaro på listorna, och hennes osvikliga förmåga att väcka medial uppmärksamhet, gjorde henne snart till 80-talets stora popikon och megastjärna. Madonna samlade ihop 12 singelhits på sverigetoppen under decenniet, bara Depeche Mode hade fler.

Eurythmics

Eurythmics: Here comes the rain againMed sina melodiösa och djupt melankoliska sånger byggde den kontrastrika duon Annie Lennox/Dave Stewart successivt upp en trogen och månghövdad svensk lyssnarskara. Redan i slutet av '83 hade de två hits på singellistan – Right by your side och Who's that girl från genombrottsalbumet Sweet dreams (are made of this). I mars '84 medverkade de i Måndagsbörsen (bland annat med en både rörig och rörande intervju). Samtidigt placerade sig den ljuvt mörka melodramen Here comes the rain again på singellistan. Populariteten växte och '86 var de som störst med tre hits på listan – Thorn in my side, When tomorrow comes och The miracle of love – och tre Sverige-spelningar under Revenge tour. Innan upplösningen avslutade de decenniet med att inta både Scandinavium och nyinvigda Globen i oktober '89.

Frankie Goes To Hollywood

Frankie Goes To Hollywood: RelaxSkandalomsusad publicitet hjälper ofta skivförsäljningen. Ingen 80-talsartist illustrerar detta bättre än Liverpoolbandet Frankie goes to Hollywood. Debutsingeln Relax lanserades med en homoerotisk och backanalisk video, därtill en lika provokativ mediakampanj. Uppståndelsen som följde ledde till att låten med den implicit erotiska texten förbjöds av både brittisk radio, TV och MTV. Trevor Horns bulldozerlika produktion hjälpte förstås till, men det var moralpaniken som gjorde att försäljningen satte av i raketfart.

Relax följdes upp av kalla kriget-sluggern Two tribes, också den med en omdiskuterad  video, och också den en storsäljare. I juli '84 innehade bandet både första och andraplatsen på brittiska topplistan. Även Sverige drabbades av Frankie-febern, bäst gick det för debutsingeln som låg på singellistan hela 30 veckor. Den efterföljande världsturnén passerade Stockholm och Eriksdalshallen i april '85. Populariteten höll i sig över den tredje singeln, den psalmlika The power of love, också den från LP:n Welcome to the pleasuredome. Men när uppståndelsen väl lagt sig dalade publikintresset lika snabbt som det uppstått. När uppföljaren Liverpool släpptes två år senare var de i princip redan glömda. Frontmannen Holly Johnson gick dock vidare med en kort men hyfsat framgångsrik solokarriär.

Cyndi Lauper – She's so unusual

Cyndi Lauper: Girls just wanna have funCyndi Lauper var onekligen en av de mest färgstarka 80-talsbegåvningarna och också en av de största tidiga MTV-stjärnorna. Laupers musik var en medryckande new wave-blandning av stilar. Looken hade inslag av såväl trashig punk som prålig docka – en estetik som fick stort genomslag, framför allt med hjälp av videon till Girls just want to have fun. Låten släpptes i september '83 och blev snabbt en hit världen över med topplacering i en rad länder. I Sverige nådde den som bäst en femteplats på topplistan under våren 1984. Med tiden har den blivit en evig girlpower-klassiker, och så här i retrospekt känns den också som en signaturmelodi för hela decenniet – så tidstypisk i sin bjärta kolorit och i sin synth-drivna ljudbild.

Från den starka debut-LP:n She's so unusual blev också balladen Time after time en hit i Sverige under hösten '84. Trots en framgångsrik uppföljare (True colors från 1986), och trots fortsatta skivsläpp har Lauper aldrig lyckats återskapa debutens framgång eller kvalitet.

Wham! – Make it big

Wham: Wake me up before you go-goDen tvålfagra london-duon Wham! slog ner som en bomb i mitten av 80-talet, framför allt hos tonårspubliken. Redan '83 erövrade de en förstaplacering på svenska singellistan med den funk- och rapgungande Young Guns (go for it). Det var ändå '84 som var deras i särklass största år. Albumtiteln Make it big gjorde onekligen skäl för namnet. Störst i den fyrfaldiga hit-skörden blev bubbelgum-popdängan Wake me up before you go-go (missa inte videon – en färgsprakande 80-talskaramell med fingervantar, sportshorts och jitterbugg!), medan Last christmas var den julkitschiga toppingen på det remarkabla framgångsåret.

Wham! blev dock en kortlivad framgångssaga. I juni '86 tog de farväl av sina fans med en avskedskonsert på Wembley. Vid denna tid var George Michael redan halvvägs in i en storstilad solokarriär som officiellt inleddes med LP:n Faith '87. Andrew Ridgeleys solodebut följde flera år senare, och blev – i motsats till Michaels – en rejäl flopp.

Bruce Springsteen: Dancing in the darkBruce Springsteen – Born in the USA

Konserthuset 21 november 1975, Bruce Springsteens andra konsert utanför USA. En mytomspunnen händelse som brukar sägas vara början på den långa, heta relationen mellan rock-ikonen och de svenska lyssnarna. I maj 81, i samband med The River, återvände han för två konserter på Scandinavium och Hovet.

Det var dock med Born in the USA som den svenska Springsteen-febern nådde oanade höjder. Dancing in the dark och Cover me kom in på listan 1984. Under ’85 följde de fyra efterföljande singlarna från det omåttligt populära albumet, det första av Springsteens album som nådde förstaplaceringen på sverigetoppen. Det blev sedan kvar på albumlistan från juni '84 till mars '86 (sammanlagt 70 veckor!).

 

"Mjukrock" och hårdrock 1984

Rick Springfield, Yes, The Romantics

Om man tänker på de milsvida skillnaderna i status de har idag, så ter det sig orimligt att Bruce Springsteen och Rick Springfield en gång varit svåra att skilja åt. Men vid denna tid var även australien-födde Springfield en storhet, och med snarlika namn tenderade mindre pålästa lyssnare att förväxla dem. Springfield skrev till och med en låt om dilemmat ("Bruce"). Springfield hade fått en stor hit i nya hemlandet USA med Jessie's girl, han var dessutom känd som skådespelare i diverse tv-serier. Runt '84 stod han på toppen av sin karriär. Love somebody (på svenska singellistan i 10 veckor) ingick i soundtracket till filmen Hard to hold där Springfield även spelade huvudrollen.

Med reviderad banduppsättning och med Trevor Horn som producent fick de psykadeliska 70-talstockarna Yes sin största hit i karriären (etta i USA) med Owner of a lonely heart. Den symfoni-rockiga LP:n 90125 gick hem hos både kritiker och publik (på svenska albumlistan i 18 veckor).

Inom den alternativa rocken detta år kan också nämnas de eleganta retro-rockarna i The Romantics, som fick en kommersiell fullträff med LP:n In heat och framför allt med singeln Talking in your sleep.

Rick Springfield: Love somebody Yes: Owner of a lonely heart The Romantics: Talking in your sleep

Kiss och Van Halen

Kiss: Heaven's on fireInledningen av 80-talet innebar en turbulent tid för New York-hårdrockarna i Kiss. 70-talets storhetstid var över och kvartetten led av inre slitningar och minskad skivförsäljning. Lösningen på krisen blev en artistisk remake. Efter tio sminkade år började Kiss framträda utan sin patenterade make-up och utan sina extravaganta scenkostymer. Samtidigt återknöt de samarbetet med den numera legendariske låtskrivaren Desmond Child (som '79 skrev en av bandets största hits – I was made for lovin' you).

Trogna heavy metal- och konservativa Kiss-fans må ha blivit besvikna på det polerade soundet och flirten med den framväxande pudel- och glam-metalrocken, men LP:n Animalize och singeln Heaven’s on fire inledde en ny storhetstid för Kiss. Den efterföljande bejublade turnén passerade tre svenska städer i oktober '84 – Lund (Olympen), Göteborg (Scandinavium) och Stockholm (Johanneshovs isstadion).

Van Halen: JumpLiksom kollegorna i Kiss hade Van Halen i början av 80-talet interna samarbetsproblem. (Ett tag var Eddie Van Halen på väg till just Kiss för att ersätta Ace Frehley på gitarr, men Gene Simmons övertalade honom att stanna i sitt band). Liksom Kiss var Van Halen också på väg att stöpa om sitt sound.

Bandet hade visserligen använt synthar tidigare, men med LP:n 1984, och framför allt med megahiten Jump, blev Van Halen ett av de ledande banden i den nya crossover-trenden där hårdrocksriff blandades med syntharrangemang. Melodin och texten är en poppig bagatell som bärs fram av en majestätisk synth-slinga (kanske 80-talets mest kända?). Men mitt i låten finns också ett plötsligt och virtuost gitarrsolo signerat Eddie Van Halen – som en påminnelse om bandets egentliga musikaliska tillhörighet. Denna genre- och ljudmix blev till en mall att följa för alla hårdrockare med listambitioner.

Även Van Halen spelade i Sverige detta händelserika musikår. Tillsammans med AC/DC och Mötley Crüe utgjorde de den årliga Monsters of rock-festivalen, som detta år hölls på Råsundastadion.

 

Synth-pop

Kanske var synth-popen aldrig större än 1984. Alphaville var störst med sina tre listettor, men bakom dem fanns en uppsjö av artister och uttryck inom genren. Howard Jones var en av dem. Den säregne britten (med sin yvigt rotpermanentade frisyr, en riktig 80-talsklassiker) byggde sina låtar endast med synthesizers och trummaskiner – ett one-man-band både i studion och live (där han endast brukade ha en mimare med sig på scen). Jones slog igenom ’83 med den glädjespridande New song. Med uppföljarna What is love? och Like to get to know you well spenderade han åtskilliga veckor på singellistan ’84.

Även Depeche Mode hade två hits på listan detta år (Master and servant och People are people), liksom amerikanska The Cars, vars 70-talsrock hade transformerats till en rivigt effektiv synth-pop på det storsäljande albumet Heartbeat City. Singeln You might think var populärast, inte minst tack vare en innovativ och prisbelönt video.

Howard Jones: What is love? Nik Kershaw: I won't let the sun go down on me The Cars: You might think

Howard Jones: What is love?

Nik Kershaw: I won't let the sun go down on me

The Cars: You might think

Fiction Factory: Feels like heaven Rockwell: Somebody's watching me Industry: State of the nation

Fiction factory: Feels like heaven

Rockwell: Somebody's watching me

Industry: State of the nation

Matthew Wilder: Break my stride Fun Fun: Colour my love The Assembly: Never Never

Matthew Wilder: Break my stride

Fun Fun: Colour my love

Assembly: Never Never

 

Slitstarka ballader

The Flying Pickets: Only you Masquerade: Guardian angel Tina Turner: What's love got to do with it

The Flying Pickets: Only you

Yazoos synth-ballad blev en ännu större hit i Flying Pickets stämningsfulla och stämsångsfyllda a cappella-version.

Masquerade: Guardian angel

Det gåtfulla tyska originalet (kompositören Drafi Deutscher var en av männen bakom pseudonymen) var även en hit på italienska samma år: La valle dell'Eden, insjungen av Nino De Angelo.

Tina Turner: What's love got to to with it

Låten som innebar en remarkabel comeback för soul-veteranen och början på flera framgångsrika år, fick också ge namn åt filmbiografin ett decennium senare.

 

Filmhits

Dan Hartman: I can dream about you Ray Parker Jr: Ghostbusters Phil Collins: Against all odds

Dan Hartman: I can dream about you

Walter Hills eldfängda och rockvideo-lika kidnappningsdrama gav Dan Hartman en av sina största hits.

 

Ray Parker Jr: Ghostbusters

Bill Murray och Dan Aykroyd jagade spöken i New York och Ray Parker Jr fick en USA-etta med ledmotivet, tillika en långkörare på svenska singellistan.

Phil Collins: Against all odds

Phil Collins hjärtslitande kärleksballad blev en betydligt större hit än filmen, en remake som inte tillnärmelsevis matchade kvaliteten i sin klassiska förlaga (Out of the past/Skuggor ur det förflutna).

 

Och till sist...
Den 8 september '84 sändes Tracks för första gången i P3
Programledare var radiolegenden Kaj Kindvall, den outröttligt noggranne och alltid lika torrt saklige. Före Tracks fanns Poporama och Discorama, men inget blev så populärt och långlivat som Tracks (som sändes hela 26 år). När Tracks var som populärast, före reklamradions intåg på 90-talet, hade det 1 miljon lyssnare. För musikintresserade var 80-talets lördagseftermiddagar heliga. En hel generation satt med fingrarna ständigt beredda på bandspelarens rec- och pause-knappar för att fixa ihop det perfekta blandbandet utan Kindvalls påor. För att sedan rösta fram nästa veckas lista genom att skriva ner sina fem favoriter på ett vykort och skicka in till Sveriges Radios norrköpingsredaktion. Flest Tracks-ettor under 80-talet hade Pet shop boys (fyra stycken), följda av Bryan Adams, Madonna och Eurythmics (tre vardera).


Playlist 1984

Musikvideor 1984